Amodernmyth

Direktlänk till inlägg 8 mars 2016

Show the scars I've earned.

Av Fröken Svår - 8 mars 2016 14:18

Den här bloggen har blivit väldigt personlig har jag märkt, men det är mitt sätt att ventilera genom att blotta mig på detta vis. Sen är den fantastisk att gå tillbaka och slå upp saker som hänt. Hur jag mådde kring kejsarsnittet exempelvis..



Glömde ju att skriva om när jag till avdelningen förra onsdagen för att ta bort den sista slangen och klamrarna så kom doktorn fram till mig och sa " Har vi träffats förut?"  Ja det har vi gjort sa jag... Då svara hon "Ja jag tyckte jag kände igen historien i din journal men kände inte igen ditt utseende"  Haha så ni förstår ju vad en BH och lite mascara gör med mitt utseende ;-)


Jens kom hem lite tidigare i fredags då de var hans sista jobbdag. Hade allt varit som vanligt hade vi firat med någon god mat och nått gott i glasen. Men det får vi förhoppningsvis göra senare någongång. Blev irriterad ännu en gång då pojken på Albins avdelning som dom har STORA problem med kommit fram till Albin på gungan och slitigt av honom luvan på hans regnjacka och kastat den på marken. Tänk om han fått tag i jackan och dragit ner Albin från gungan. Ingen fröken var i närheten så Albin tog upp luvan och satte den i torkskåpet. Fröknarna har fullt upp med den där killen och säger att dom inte får någon extra rersurs för honom förens han börjar äta medicin. Så man står här otrygg att lämna sitt barn samtidigt som det inte finns något att göra. Ska vi lära Albin att ge tillbaka? Jag tror ju på att godhet föder godhet och tror inte man kan vara för snäll men att se sin lilla pojke bli slagen, puttat, biten på och man tar tag i det med fröken men inget görs, vart ska man då ta vägen?!



Tycker han ser så lycklig ut även när han sover !

 





På lördagen åkt vi till Malin på Hej foto för syskonfotografering. Skulle gjort det tidigare men då låg jag på sjukhuset. Hon är så otroligt duktig och tålmodig med barnen. Joel är ju så otroligt bestämd så hon var riktigt duktig. Hoppas bilderna blir bra och vi kan förstora en att ha uppe i hallen.

När vi kom hem på lördagen så satt jag och Albin i soffan så hörde jag bara ÅH nej från Jens. Det visade sig att Joel hade bajsat ner sina kläder, sig själv och mattan under köksbordet. Jag kan inte förstå hur han har lyckats?! Vi vart helt förbluffade hur det kunde ligga en sån stor bajshög på mattan! Hur kan de trillat ur blöjan? Ah han åkte in i duschen och mattan åkte i soporna.



Buspojken :-)

 


På söndagen kände jag mig lite sämre så jag tillbringade mkt tid i soffan. Jens och pojkarna gick över till grannarna med en present till deras nyblivna 4-åring.


I går så ringde jag husläkaren och fick en tid för att kolla upp utslagen. En jättebra läkare faktiskt och han trodde att de var en bakteriell infektion i huden som jag fått från sprutorna dom gett mig. Så nu blir det penicillin i 10 dagar och på benet har det redan blivit bättre. Dock är de magen som är värst och där har de inte hänt nått ännu men hoppas att de ger med sig.



Igår vid klockan 23 och sen idag vid 09.

 


Så surt för när jag kom hem från sjukhuset den 24:e februari hade jag fått ett frikort i brevlådan, som höll sig till den 3 mars. Så hann ju inte använda det någongång tyvärr. Kostsamt att vara sjuk även om vi har det fantastiskt i detta land. Vågar inte ens tänka på vad min operation kostat skattebetalarna. Men värst tycker jag det är med all medicin jag köpt som är helt värdelös för mig för att doktorn trodde jag hade en annan diagnos.


 


Ja just nu tar all min tid upp att jag inte mår bra...har ju en lista som jag hoppas bocka av snart men varje dag som går så blir hoppet mindre. Att börja jobba om 1 ½ vecka känns så jäkla sjukt med tanke på hur jag mår.


- Huden runt snittet är jätteömt så att ha kläder på sig är inte så härligt, även BH känns jobbigt.

-  Utslagen på magen och benet

- Har Meralgia paresthetica på mitt andra ben vilket innebär att en nerv som heter nervus cutaneus femoris lateralis kommit kläm. Det gör väldans ont i mellanåt samtidigt som de är bortdomnat.

- Ena vaden känns så otroligt konstig så stödstrumpor är ett måste.

- Hittat en liten ömande bula under armhålan som jag hoppas är en finne eller hårsäcksinflammation.

- Psyket, har nog aldrig mått såhär dåligt psykiskt och har inte lust med något. Vill bara att veckorna ska gå.

- Sen ständiga diarrén. Har nu googlat tyvärr och ser att många gallstensopererade får leva med denna diarré. Jag som trott att den berott på medicinen jag fått men nu har jag inte ätit medicin på en vecka men det är fortfarande diarre. Jag kan inte ha långt till toan om jag säger så. Jag hoppas verkligen jag är så lyckligt lottat att de går över .




Så skönt att ha smågrabbarna som får en att tänka på lite annat i mellanåt samtidigt som de är så svårt att inte kunna må dåligt inför dom. Iallafall inte visa hur jäkla dåligt jag mår, även om dom märker att jag har ont. Man måste vara stark inför dom och när man mår såhär är det en extra utmaning, samtidigt så är det dom som får en att kämpa rent psykiskt! Dock känns de så hemskt att klaga när man ser en man igår på sofias änglar som trots att dom amputerat armar och ben men fortfarande kämpar och har en vilja och en kraft att komma tillbaka. Jag bara klagar och har inte den där kämparglöden inom mig.



Imorgon ska jag till läkaren för nya leverprover. Vi får se om den börjar repa sig!



Vad vore jag utan era andetag   

  



Hyllar låten Hard times med Seinabo Sey. Bryggan i den låten kan vara det bästa jag någonsin hört.


/ A




 
 
Ingen bild

Jens

9 mars 2016 12:30

Vi hoppas nu att det bara blir bättre och bättre. Kämpa på älskling. Vi älskar dig!!

 
Ingen bild

mamma/mormor

12 mars 2016 10:22

Vi hoppas att det blir bättre, bättre, bättre och bättre. 💖fort💖.
Det är härligt med killarna som verkligen kan lätta upp stämningen 👬
Det är inte klokt att de inte kan ställa upp med resurs på dagis😤
Tusen pussar och kramar till våran härliga dotter💖

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Fröken Svår - Fredag 2 feb 17:15

2024 har startat men låt oss gå tillbaka ett steg till 2023.   Jag hade riktigt julkänlsa inför julen 2023. Ingen stress, ingen press och massor med snö. Jag verkligen njöt av lugnet trots att vi gjort annorlunda då Jens var ledig mellandagarna o...

Av Fröken Svår - 31 december 2023 10:30

Årets sista dag idag som skrivs ut 123123 om man hade bott i ett annat land . Enligt tradion så brukar jag sumera året här inne genom att gå tillbaka och se vad vi gjort.    Januari:   Vi började det nya året med att åka upp till kungsberget ...

Av Fröken Svår - 23 december 2023 15:27

I början på oktober så var vi syskonskaran med några av våra barn på AIK match. Jens körde gänget till matchen och åkte sen vidare till mulle meck parken och lekte.         Så har vi firat pappan i familjen som fyllde 37. Detta firades med ke...

Av Fröken Svår - 1 oktober 2023 18:15

Semestern är förbi och hösten med tillhörande vardagen är här. Jag vet inte vart tiden tar vägen, det känns som man inte hinner någonting. Känner mig ledsen och glad på samma gång. Harmoni med vissa saker och oroligher med andra. En typ av balans. Me...

Av Fröken Svår - 12 juli 2023 17:00

Midsommar är förbi och vi fick riktigt härligt väder. Arvid och Joel körde midsommarloppet och Albin sprang med Arvid. Efteråt fick alla barn medalj.  Så fint ordnat.                 Vi åkte tillbaka till landet och åt sill och mas...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards