Vi vart snuvade på vårat pyre i torsdags. När vi var på förlossningen förra måndagen för eventuell vändning som aldrig blev av så bestämdes det att vi skulle komma tillbaka torsdagen den 24:e för att vända bebis och sen sätta i gång mig.

Så vi fixade barnvakt och gick upp i god tid och ringde till förlossning och det var bara att komma in. Så vi duschade och packade ihop våra saker i lugn och ro , lämnade Albin och åkte till förlossningen. Vi fick komma in direkt och jag vägdes in och det togs blodprov, ctg kurva och slutligen ultraljud som visade att pyret låg på tvären igen. Efter en liten stund kom en läkaren in med två studenter och vi pratade en stund. Nervösa var vi eftersom jag snart skulle bli igångsatt och pyret skulle ligga i våran famn snart. Då kände läkaren och min livmodertapp var inte tillräckligt mogen så vi fick åka hem igen!!! Man vart besviken men samtidigt så sa hon att om dom skulle fortsätta igångsättningen skulle de bli en lång och utdragen process så det var ju skönt på det sättet.

Så vi satte oss i bilen och åkte hem två timmar senare. Jensa åkte vidare till jobbet och jag åkte och hämta Albin. En väldigt konstig dag måste jag säga. Först gå i 1 ½ vecka och veta att på torsdag blir vi igångsatta och sen så kommer man dit och får åka hem direkt och Jensa fortsatte till jobbet.

Så nu vet vi inte alls vad som sker. Ska först till mvc här i enköping i veckan så får vi se hur pyret ligger då. Men jag menar det är ju bara 5 dagar kvar till BF. Det är verkligen upp och ner med känslorna , dock lugnade den här läkaren mig ytterligare om vattnet skulle gå och den ligger på tvären. Dock måste jag ju komma in direkt om jag får värkar för då måste de försöka vända pyret innan det kommer igång på riktigt. Jao det är ju lätt när man har gubben i Bro och sen ett barn här hemma som ska vidare till mormor och morfar. Himla tur att dom gått i pension, haha annars skulle det bli ännu mer krångel när man måste åka till Uppsala ett par gånger i veckan.

Men jag känner mig ändå positiv och har börjat tänka att det jag inte kan påverka är bara att släppa för annars funderar man ihjäl sig och man blir alldeles deprimerad. Jag litar på att läkarna kan sin sak !

Helgen har varit fin och igår så vaknade vi så utvilade så jag var uppe och duscha och Jens började baka scones innan Albin vaknade vid 8. En mysig frukost och sen var vi ut och gjorde massa ärenden. Albin fick ett lekhus som passar bra på vår lilla tomt. Eftermiddagen tillbringades i solen på baksidan. Underbart skönt!

Idag däremot vaknade jag helt slut och har sovit massor i soffan och känt mig usel när jag inte orkat vara med och leka med Albin och Jens. Dock tog jag igen det lite på slutet då vi gungade och spelade fotboll på baksidan. Nu har jag precis tappat en del av synfältet i ena ögat och så kommer den där jäkla migränen smygandes. Hände för första gången för några veckor sen. Hemskt att bara tappa synen och sen booom kommer världens huvudvärk. Om inte detta bara är nån gravidåkomma så måste jag till doktorn och få nå starkare piller för det.

/ A

 

Myran

29 april 2014 18:01

<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sist vi hördes så var ju frågan om Joel skulle orka med att laga mat då han haft feber dagen innan men han blev frisk och orkade genomföra den sista bjudningsmiddagen för varandra. Det var samtidigt dags för första mello deltävlingen. I denna famil...

2024 har startat men låt oss gå tillbaka ett steg till 2023.   Jag hade riktigt julkänlsa inför julen 2023. Ingen stress, ingen press och massor med snö. Jag verkligen njöt av lugnet trots att vi gjort annorlunda då Jens var ledig mellandagarna o...

Årets sista dag idag som skrivs ut 123123 om man hade bott i ett annat land . Enligt tradion så brukar jag sumera året här inne genom att gå tillbaka och se vad vi gjort.    Januari:   Vi började det nya året med att åka upp till kungsberget ...

I början på oktober så var vi syskonskaran med några av våra barn på AIK match. Jens körde gänget till matchen och åkte sen vidare till mulle meck parken och lekte.         Så har vi firat pappan i familjen som fyllde 37. Detta firades med ke...

Semestern är förbi och hösten med tillhörande vardagen är här. Jag vet inte vart tiden tar vägen, det känns som man inte hinner någonting. Känner mig ledsen och glad på samma gång. Harmoni med vissa saker och oroligher med andra. En typ av balans. Me...